Vindkraft ur ett historiskt perspektiv
Vindkraft har varit en naturlig del av människans historia under oerhört lång tid, så länge som människan använt sig av segel för att driva pumpar och kvarnar samt fartyg så har vindkraften varit den viktiga energikällan. Redan år 200 före Kristus tror man att det användes vindkraft i Persien, då genom den första typen av vindkraft. Detta är alltså en mycket gammal energikälla i människans historia världen över.
I Europa började man bygga väderkvarnar i slutet av 1100-talet, där man använde segel som vindfångare och horisontalaxlade rotorblad som satt högt upp på högre stenbyggnader. Man använde sig här av kugghjulstekniken för att nå önskad effekt. Så långt fram på 1800-talet var väderkvarnarna med sina vindsnurror den viktigaste energikällan till att mala säd, pumpa vatten och även till sågverk. Sedan uppfanns ångmaskinen och i början av 1900-talet infann sig en tidsperiod där man slutligen i princip slutade använda sig av väderkvarnar och vindenergin. Men på 1930-talet började man återigen använda sig av vindsnurror genom att utveckla en teknik att alstra energi genom vindenergi för att ladda batterier, och man uppförde vindsnurror på avlägset belägna lantbruk ute på landet som hade långt till städerna där elen var mer vanlig.
Det land som ur ett historiskt perspektiv varit främst med att utveckla och utnyttja vindkraften har varit Danmark. 1892 byggdes den första elproducerande vindmöllan av professor Paul la Cour, som utvecklade en vindmölla som kunde utnyttja likström som sedan lagrades med hjälp av ackumulatorer. I Danmark hade man år 1908 så många som 72 vindkraftverk som producerade el.
I och med oljekrisen på 1970-talet fick vindkraften börja komma i drift igen. Tekniken började utvecklas ytterligare, och sedan dess har utvecklingen gått otroligt mycket framåt.